Skrivet av: Rolf Lewander

 

Från början var det tänkt att ha en eskaderflygning till Starmoen i Norge, men till slut var det bara Einar Edland och jag kvar på intresselistan. Starmoens Flyin är det största i Norge och arrangeras av deras motsvarighet till H50P.Väderleksutsikterna var inte de bästa med rak motvind NW 10-20 kn och varning för regnskurar och CB. Vi kom inte iväg från Frölunda förrän 11.20 på fredagen den 21/5 för på morgonen skulle Eurocuben ”Betty”, Höganäs vägas in av vår besiktningsman Ingvar Arnbacke. Allt gick emellertid som smort och vågarna var med oss denna gång. Till att börja med var vädret ganska soligt och fint, och underbart om man suttit i ett segelplan för det var tidvis kraftig termik. Vi gick ner i Ludvika för att sträcka på benen och för att tanka, men där var heldött, så vi beslöt oss för att aktivera vår färdplan (tullen var redan varskodd) och fortsätta direkt mot Starmoen.

 

 

        Först var det ganska soligt och vi fick det häftigaste lyft jag varit med om i en Eurocub  -  1500 feet/min. Rena hissen! Vi fick anropa Stockholm kontroll för att få en flexibel höjd  - man vill ju utnyttja lyften. Efter ett tag över Värmlands djupaste skogar mörknade himlen allt mer och vi såg snart regnskurar överallt som mer och mer gick över till  snöbyar och nu var det inte termik längre utan häftig turbulens med ökande motvind till 20-25 kn. Jag börjar undra vad jag gett mig in på och hade utan tvekan vänt om inte Einar varit med.” Vi finner säkert ett hål någonstans” var hans stående replik. Nu lägger även GPS:en av  -  poor covering, men vi är med på kartan och passerar gränsen på beräknad plats och en halvtimme senare kan vi meddela Starmoen att vi är vid södra inpasseringspunkten. Det blir en odramatisk landning  efter  ca 4 h flygning och en välbehövlig Ringenes öl i ett stort varmt tält för nu var det kallt – 3-4 grader.

 

 

          På flightline ungefär 60 plan varav ett tiotal Ul-plan av olika sorter – en Eurocub, en C 42 Ikarus (Finn från Borås), en CT från England!, Kitfox, Jabiruer bl a den 4-sitsiga med 6-cyl-motorn. Endast ett fåtal svenskar från Mora, Jönköping, Borås, Stockholm hade letat sig dit. På gr av vädret endast en avanceuppvisning. Däremot en imponerande uppvisning i ölhävning. Som tur var fick vi plats i en uppvärmd ”hytta”och slapp ligga i tält på natten .Det hade varit flera minusgrader natten innan.

 

          Nästa dag var det orienteringstävlingar så Einar och jag tar en tur till hans födelseby Moelven i ett underbart vackert landskap. Vi hade tänkt fortsätta till Lillehammer, men vädret hindrar oss och vi får vända för en snöby som får vattnet i Mjösa  att ryka. På hemvägen passerar vi det berömda uppochnervända vikingaskeppet -  isstadion i Hamar.

 

 

 

 

          Vår färdplan går igång kl 15.00 och då finns det inte en glipa  i CB:na åt SO, men vi startar ändå, för Einar säger att ”vi finner säkert ett hål någonstans”. Det blir den mest spektakulära flygning jag gjort. Kryss mellan CB:n och snöbyar i turbulent väder men med en hääärlig medvind. Nu har vi nog lite tur, för när vi fått tillstånd att korsa Västerås CTR är det heltätt framför oss. Ska vi behöva vända nu? Nej , ” vi finner ett litet hål”, som för oss helskinnade till Frölunda, där vi landar efter 3 h flygning, som man sällan ska glömma.

 

Det gäller bara att ”finna ett litet hål”.

 

Vid pennan

 

Rolf

 

Vid kameran

 

Einar